Inte mycket är sig likt här ute efter veckans revolution, som jag slutligen lyckats stävja. Det har kostat. I blod, i svett, i tårar. Mans- och djurfallet har varit stort. Naken, smutsig, men med vinden i ryggen och sol i mina små grå ögon vandrar jag kring godset, plockar upp bitar av hud, päls och slånbär. Allt ska brännas, ingen ska minnas. Slånbären blir sylt.
Fick en stor elak klump i halsen när jag insåg vem som egentligen var hjärnan bakom upproret, vem som kostat oss allt detta elände. Jag hade det tyvärr på känn: Det var gamle Trofast.
fredag 21 maj 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar