Vissa morgnar klockan fem
Jag smiter ut i naturen för att tälja
Ensam i mitt gröna skogshem
Här vill jag dö, finge jag välja
Livet kan te sig lite ensamt
trots boskap och liten Maja
När saker bli alltför hemtamt
till skogs jag drar, för att baja
Inget lyfter upp mitt sinne
som en hög prutt i det fria
Och att samtidigt snida på en pinne
då jag tarmen från sin plåga befria
Jag skiner upp likt sommarsolen,
sällan är jag väl så glad
Inte längre sur och moloken,
med rumpan full av löv och blad
måndag 7 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar