Stenar i min kropp

Nu vet jag vad som varit mig fel senaste veckan. Jag trodde länge att jag kanske var gravid (skratta ni, men jag har erfarenheter av det - trodde att jag var gravid en gång på sjuttitalet), men icke. Jag har njursten.

Majaliten hittade mig yrande, halvt medvetslös i natt och spände mig bakom oxarna som drog mig in till veterinären. Där undersöktes jag grundligt och ja, det visade sig att jag lider av nämnda plåga.

Mannen i vit rock jämförde mina njurar med sin barndoms påse med spelkulor. En del skulle han försöka ta bort med laser, men resten måste ut den traditionella vägen, sade han. Traditionella?, undrade jag. Skvala, sade mannen.